Från hästsjukvårdare till djurskötare

Svenska Röda Stjärnans huvudsyfte var att utbilda Stjärnsystrar för armén som krigsplacerades som hästsjukvårdare. Redan 1917 hade föreningen börjat utbilda djurskötare som även kunde hjälpa till inom lantbruket men för dem fanns till en början ingen möjlighet att teckna avtal.

När kriget upphörde 1945 minskade arméns behov av krigsplacerade hästsjukvårdare. Det stod klart att förr eller senare skulle motoriseringen göra hästarna överflödiga i krigstjänst. Det var dags för Svenska Blå Stjärnan att ge föreningen en annan huvudinriktning. Det var uppenbart att reservarbetskraft för djurvård behövdes i händelse av krig och även i fredstid kunde vara av stort värde. Under slutet av 50-talet utbildades djurvårdare på lantbruksskolor. I början av 60-talet fick Svenska Blå Stjärnan dessutom uppgiften att utbilda biträden för krigsveterinärerna. En överenskommelse tecknades även med hemvärnet om att Stjärnor skulle kunna rycka in för att avlösa lantbrukare som över ett veckoslut deltog i hemvärnsövning. Föreningen beslutade också att Stjärnor som avlöste lantbrukare vid sjukdom eller kortare semester kunde få räkna sådan tjänst som repetitionsutbildning.

Hösten 1965 startade medlemstidningen ”Blå Stjärnan”.

Sedan 1975 har armén inte längre några hästar och därmed upphörde Svenska Blå Stjärnans uppgifter inom det militära försvaret. Föreningens nya uppgift gällde livsmedelförsörjning som är en viktig del av totalförsvaret. Stjärnorna krigsplacerades som djurvårdare och djursjukvårdare inom lantbruket eller som veterinärbiträden i det civila samhället.

Från början kunde endast kvinnor teckna avtal men 1989 öppnades avtalsutbildningen även för män.