Hur ska du fira ditt djur på fredag?
Är du en av de miljontals svenskar som har sällskapsdjur har du något att fundera på till imorgon, om du inte redan gjort det: Hur ska du fira ditt djur på Djurens dag?
Idag har ungefär vart tredje hushåll i Sverige sällskapsdjur. Sedan har vi alla vilda djur, lantbruksdjur med flera. Det är många som ska firas när Djurens dag infaller fredagen den 4 oktober.
Sveriges vanligaste sällskapsdjur är katt, följt av hund och med kanin på tredje plats. Sällskapsdjur är familjemedlemmar för många och studier visar att sorgen efter ett kärt djur är ungefär lika stor som om man förlorar en närstående människa.
Startade 1931
Djurens dag är alltså den 4 oktober. Den startades av en grupp italienska ekologer i Florens 1931 för att påminna folk om djurarter som riskerar att utrotas. Nuförtiden högtidlighålls Djurens dag i ungefär 40 länder för att uppmärksamma djurskydd och djurrätt. Datumet den 4 oktober är valt för att det är djurens skyddshelgon, Franciskus av Assisis, helgondag.
Den 4 oktober är också kanelbullens dag, vilket många, många fler känner till. För Svenska Blå Stjärnan känns det självklart vad som är viktigast att uppmärksamma. Är du djurägare och måste välja: skippa kanelbullarna och lägg pengarna på något fint till ditt djur.
Foto: Roman Odintsov/Pexels
Klara mat-, vatten- och medicinförsörjningen om krisen kommer
Lär dig laga mat på ett spritkök. Ta reda på hur mycket vatten ditt hushåll behöver på en vecka. Och se till att ha kontanter och tillräckligt av nödvändiga mediciner hemma. Det är viktiga råd till dig som vill se till att klara mat-, vatten- och medicinförsörjningen om krisen kommer.
Mat
Att ha säkrat mattillgången om krisen kommer är mycket viktigt. Har du tillräckligt med mat om du tvingas sitta isolerad under en längre tid?
– En bra övning är att göra en planering och undersöka hur mycket mat ens hushåll behöver för en vecka. Och hur du förvarar den på ett bra sätt, säger Eva Ladberg, agronom och utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnan.
Vid ett längre strömavbrott slutar kyl och frys att fungera. Risken är stor att mycket av den mat du förvarar där förstörs ganska snart. Då är det viktigt att ha ordentligt med livsmedel med lång hållbarhet och som klarar av att förvaras i rumstemperatur. Exempel på sådan mat är konserver, pulversoppor, torkat kött och nötter. På vintern kan du förvara en hel del mat utomhus.
Tips på vad du kan ha i ditt matförråd om krisen skulle slå till finns bland annat på krisinformation.se och Livsmedelsverkets hemsida.
När strömmen går slutar också elspisen fungera – då behövs andra medel för att kunna laga mat, som ett sprit- eller gasolkök.
– Skaffa sprit- eller gasolkök och testa på och lär dig hur man lagar mat på det, säger Eva Ladberg.
Vid en kris kan betalsystem krascha och kontokort och Swish sluta fungera. Det leder i sin tur till att det blir svårt att köpa mat och andra varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar därför att man har tillgång till kontanter i sitt hem som man kan använda som betalmedel.
Vatten
Om kranvattnet slutar fungera kan läget bli kritiskt för den som inte är förberedd. Se därför till att du har ett tillräckligt förråd med vatten i exempelvis dunkar eller petflaskor. Du kan också förvara petflaskor i frysen – de kan då både användas som vattenförråd och kylklampar (kan vara bra att ha under heta sommarmånader).
Ett gott råd är att du undersöker hur mycket vatten ditt hushåll behöver för en vecka.
– Oftast inser inte folk hur mycket vatten de behöver. Jag räknade ut att min familj (fyra människor och två labradorer) behöver drygt 100 liter vatten på en vecka, säger Eva Ladberg.
I ett nödläge kan du hämta vatten i sjöar, bäckar och andra vattendrag. Sådant vatten måste renas, till exempel med hjälp av vattenreningstabletter eller kokning. Din kommun kan komma att ställa ut vattentankar där du får hämta vatten. Då behöver du ha rena dunkar, hinkar med lock eller PET-flaskor hemma.
FAKTA: Vattenåtgång
Människa 2-3 liter/dygn
Hund 0,5 deciliter/kilo hund och dygn (en hund på 24 kilo behöver 1,2 liter/dygn)
Katt 0,2-0,5 deciliter/kilo katt och dygn (en katt på 5 kilo behöver 1-2,5 deciliter/dygn)
Kanin 1,5 deciliter/kilo och dygn
Medicin
Socialstyrelsen rekommenderar att den som genomgår en långvarig behandling har mediciner och förbrukningsartiklar (till exempel sprutor och blodsockermätare) motsvarande en månads förbrukning i sitt hem. Att ha tillräckligt med medicin är mycket viktigt om en krissituation gör att det är svårt att få tag på läkemedel, till exempel om man är isolerad i sitt hem under en längre tid.
Socialstyrelsens rekommendation gäller för den som behandlas med receptbelagda mediciner under en längre tid. Det handlar till exempel om medicin mot högt blodtryck, njursjukdomar och diabetes.
Receptfria mediciner och mediciner som skrivs ut för en kortare tids behandling är exempel på sådant som inte ingår i rekommendationen.
Läs mer på Socialstyrelsens hemsida
Foto: cotton bro studio/Pexels
Så klarar du och dina djur er igenom ett långt strömavbrott
Ett iskallt hem, kyl, frys och elspis som inte fungerar – det är några exempel på hur strömavbrott kan slå mot ett hushåll. Svenska Blå Stjärnans utbildningskonsulent Eva Ladberg berättar vad du behöver tänka på för att du och dina husdjur klarar er om elen är borta en längre tid.
Bygga koja för att hålla värmen
Går strömmen och det är kallt ute kyls bostäder ner fort. Då är det viktigt att både djur och människor håller sig varma.
– För att klara sig bra under ett längre strömavbrott när det blir riktigt kallt i ens hus kan man bygga en koja genom att till exempel lägga filtar över ett bord, en koja där alla i familjen kan bo tätt. Då är det betydligt lättare att hålla värmen. Testa att göra en sådan koja och kolla om du har det som behövs för att bygga en. Pröva också att bädda in djuren så att de klarar kylan. Hundar och katter kan ha täcken, men man bäddar inte ner exempelvis en undulat. Där kan man i stället täcka över buren för att hålla kylan borta. Har man smågnagare kan man se till att de har extra bomaterial, som extra halm eller hö, så att de kan bädda ner sig själv ordentligt, säger Eva Ladberg.
– Man kan fundera på vad man kan använda hemma för att hålla värmen. Man kanske inte har några filtar men mattor, stora lakan och sängöverkast – det finns så mycket man kan använda sig av.
Laga mat utan ström
En annan viktig sak att öva på för att kunna klara sig om elen försvinner en längre tid är hur man lagar mat utan ström. För att kunna göra det behöver du ett sprit- eller gasolkök. Skaffa det och testa på och lär dig hur du tillagar mat på det.
Ett sprit- eller gasolkök finns ofta i de så kallade krislådor som en stor del av Sveriges hushåll har. En annan sak som också ofta finns där är en vevradio eller en batteridriven radio. En sådan kan vara livsviktig för att få information om det aktuella läget om både el och nät inte fungerar.
– Har du en vevradioapparat kan du lyssna på ett längre radioprogram och kolla hur många gånger du behöver veva för att kunna lyssna på hela programmet, säger Eva Ladberg.
Sverige är, som sagt, fullt av hushåll med krislådor – men hur många vet egentligen hur man använder sakerna i dem? Lär dig det.
När kyl och frys inte fungerar
Försvinner strömmen slutar kyl och frys att fungera. Då är det viktigt att ha ordentligt med mat som klarar av att förvaras i rumstemperatur. Exempel på sådan mat är konserver, pulversoppor, torkat kött och nötter.
– En bra planeringsövning är att undersöka hur mycket av den här typen av mat man behöver för en vecka, säger Eva Ladberg.
Foto: MSB
Att evakuera dig och dina husdjur
Att på ett snabbt och effektivt sätt kunna lämna sin bostad kan vara avgörande för hur du och dina husdjur klarar en kris. Svenska Blå Stjärnans utbildningskonsulent Eva Ladberg ger tips på hur man övar på evakuering.
Tänk dig att en brand bryter ut i din bostad och att du, din familj och dina sällskapsdjur måste lämna ert hem snabbt – hur gör ni det på bästa sätt?
– Testa hur lång tid du, din familj och era djur behöver för att evakuera. I den övningen ingår att få med sig sina djur på ett snabbt och säkert sätt. Ofta behövs transportburar för att få med sig djuren – var förvarar ni dessa? Att ha transportburarna uppe på vinden är inte bra, man klättrar inte upp dit för att hämta dem om det brinner. Transportburarna ska finnas på en plats där man lätt och snabbt kan ta fram dem, säger Eva Ladberg, agronom och utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnan.
– Är det så att du inte kan lyfta din katt för att den blir arg eller att den inte vill gå in i transportburen är det något du behöver öva på med den för att det ska fungera i framtiden. Och har du till exempel en stor hund som man behöver lyfta och bära vid en evakuering behöver du träna på det med hunden så att den blir van vid att hanteras på det sättet.
Eva Ladberg påpekar att det ofta handlar om två steg när man ska lära sig hur man klarar sig i en krissituation.
– Ser man på evakuering så testar man först hur det går när man ska evakuera sin familj och sina husdjur, sedan tränar man på de moment där det inte funkade, säger hon.
Lär dig kalla in ditt djur
En annan utmaning när man ska evakuera kan vara att få tag i sitt djur – kanske vet man inte ens var det är när man måste ge sig av snabbt.
– Uppmaningen är ju att man ska träna sina djur så att det går snabbt och enkelt att kalla in dem. Sedan kan det vara svårt med katter om de är flera kilometer bort, men det är viktigt att man har en plan. Jag var ofta kattvakt åt grannens katt när jag var liten och när man skulle få in den på kvällarna gick man ut och klippte med en sax i luften. För katten var det ljudet från när man klipper och rensar färsk strömming och den kom springande var den än var när den hörde det ljudet – det var inkallningskommandot. Och så fick den en bit strömming när den kom som belöning. Sedan är det så att har du en tio år gammal katt du aldrig tränat det här med kan det ta tid att lära den, säger Eva Ladberg.
Hitta till trygghetspunkter
Det finns så kallade trygghetspunkter runtom i Sverige. Det är platser där man kan få hjälp vid en kris. Där kan du till exempel få säker information om det aktuella läget, vatten, värme och ladda din mobil.
– Ta reda på var din närmsta trygghetspunkt ligger. Ta dig sedan dit med din familj och se vilken den bästa vägen dit är. Så att ni alla hittar till trygghetspunkten i framtiden, säger Eva Ladberg.
Du bör också ta reda på var närmsta skyddsrum ligger – det kan du göra via MSB:s hemsida (länk finns längre ner). Man får dock inte ta med sig sina djur till skyddsrum.
– Men man kan kolla upp alternativ till skyddsrum dit man kan ta med sig sina djur, och lära sig hur man hittar dit. Det kan till exempel handla om vägtunnlar eller parkeringsgarage, säger Eva Ladberg.
Hur ofta ska man öva för att vara förberedd på en kris?
– När det gäller djur tycker jag att det finns vissa saker man behöver öva på kontinuerligt och att man får in den träningen i vardagen. Det kan till exempel handla om att man då och då övar på att lyfta och bära sin hund eller hur du får in den i transportburen. Man ska känna att man lägger ner rimligt mycket tid på att öva, annars är risken att man tröttnar och slutar med det, säger Eva Ladberg.
Läs mer om skyddsrum och hitta var ditt närmsta skyddsrum ligger på MSB:s hemsida
Foto: Pixabay
Starta en studiecirkel och lär er om krisberedskap tillsammans
Förra året tog Svenska Blå Stjärnan fram studiecirkeln ”Krisberedskap för dig och dina sällskapsdjur” tillsammans med Studiefrämjandet. Här kan du läsa mer om den och få veta hur du själv startar en studiecirkel.
Eva Ladberg, utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnan, har varit sakkunnig när studiecirkeln ”Krisberedskap för dig och dina sällskapsdjur” togs fram.
– Det handlar bland annat om att ha foder och vatten hemma för en längre period. Att man ska känna sitt djur, så att man ser om något är fel, till exempel om djuret är uttorkat. Men beredskap handlar också mycket om hantering, så att man kan få ut sitt djur snabbt om det händer något och att andra människor också kan hantera det, säger hon till tidningen Blå Stjärnan.
Så startar du en studiecirkel
Att starta en studiecirkel med flera deltagare är ofta mycket givande. Det blir många gånger bra diskussioner, man lär av varandra och får nya kontakter.
Vill du själv starta en studiecirkel i krisberedskap för dig och dina sällskapsdjur? Gå in på länken nedan. Den går till en sida på Studiefrämjandets webbplats där ett färdigt förslag på studieplan och kursupplägg finns. Där kan du också ta del av ett gediget kursmaterial (powerpoints, checklistor, pedagogiska informationsvideor, litteraturtips med mera).
Foto: Eva Ladberg
Tre Blå Stjärnor berättar om sin hemberedskap
Bra tips från andra kan vara mycket viktigt för den som vill bygga upp en gedigen hemberedskap. I det senaste numret av tidningen Blå Stjärnan berättar tre av våra medlemmar om hur de gjort.
William Grannas bor i en lägenhet i Västerås, Lisa Johansson på en gård i Bohuslän och Joakim Ohlsson på en gård strax utanför Nybro. I Blå Stjärnan nr 3-2024 berättar de tre Blå Stjärnorna om hur deras hemberedskap ser ut.
Läs del 1 av artikeln ”Tre Blå Stjärnor berättar om sin hemberedskap” här
Läs del 2 av artikeln ”Tre Blå Stjärnor berättar om sin hemberedskap” här
Foto: Peter Osslund
Vårt krisberedskapsmaterial – ett måste för djurägare
Ett viktigt uppdrag för Svenska Blå Stjärnan är att öka människors kunskaper om krisberedskap för sig och sina husdjur. Vi har bland annat tagit fram ett gediget krisberedskapsmaterial med allt från checklistor för olika djurslag till ett eget skolmaterial med lärarhandledning.
Checklistor
Svenska Blå Stjärnan har gjort ett antal checklistor för hur du och dina djur klarar er igenom en kris. Där kan du läsa om vad som är bra för dig att ha hemma för att ni ska klara er igenom situationer som att strömmen försvinner under en längre tid eller att det inte går att dricka kranvattnet. I checklistorna kan du också skriva ner viktiga telefonnummer, till exempel till ditt djursjukhus, din kommun eller din elleverantör.
Checklistor finns för följande djurslag:
Checklistan för katter och hundar
Checklistan för fåglar
Checklistan för reptiler
Checklistan för gnagare och kanin
Checklistan för häst
Affischen ”Klara krisen!”
På affischen finns goda råd om hur du planerar för att sådant som värmeförsörjning, vatten-, mat- och fodertillgång fungerar vid en kris. Men också olika rutor där du kan skriva ner viktiga telefonnummer, hur mycket vatten din familj gör av med varje dag, vilken typ av mat och hur mycket av den ditt husdjur behöver för att klara sig en längre tid, med mera.
Affischen ”Klara krisen!”
Skolmaterial
Vad är en kris? Hur ska man skydda sig själv, sin familj och sina djur om man drabbas av en? Hur ska man förbereda sig för en situation som när en svår epidemi bryter ut eller om man inte kan ta sig till affären för att skaffa mat? Det och mycket mer handlar Svenska Blå Stjärnans skolmaterial med lärarhandledning om. Det vänder sig främst till barn i årskurserna 3-5, men fungerar bra för både yngre och äldre elever.
Läs och ladda ner Svenska Blå Stjärnans skolmaterial
Recepthäfte – Prova på självhushållning
Ogräspaj, hemmagjord färskost och gräsgröt till kaniner. Det är tre exempel på recept i Svenska Blå Stjärnans skrift ”Prova på självhushållning”. Att lära sig mer om självhushållning är inte bara roligt och givande, det gör dig också bättre förberedd för en kris.
Läs och ladda ner recepthäftet ”Prova på självhushållning”
Filmer
Korta filmer om krisberedskap finns på Svenska Blå Stjärnans Youtubekanal.
Svenska Blå Stjärnans Youtubekanal
Foto: Eva Ladberg
Tema ”Sätt igång!” när Beredskapsveckan drar igång idag
Årets tema för Beredskapsveckan är ”Sätt igång!” och fokuset under de kommande sju dagarna är att få fler att stärka sin beredskap innan en kris eller ett krig hotar.
Svenska Blå Stjärnan kommer lägga upp nya texter om krisberedskap på vår hemsida varje dag under veckan, från 23-29 september.
Idag startar Beredskapsveckan 2024, den årliga kampanjen för att öka människors motståndskraft inför kriser och krig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som ligger bakom kampanjen, skriver på sig hemsida att ”temat ’Sätt i gång’ är en uppmaning till att stärka sin egenberedskap innan en kris eller ett krig hotar”.
Det här händer på vår hemsida
Svenska Blå Stjärnan kommer lägga upp nya texter och material på vår hemsida under hela Beredskapsveckan. Bland annat kommer du kunna ta del av vårt omfattande material om krisberedskap för dig och dina djur, inklusive checklistor för olika djurslag. Du kommer få tips på hur du och ditt djur övar på evakuering och hur ni klarar er på bästa sätt om strömmen går och det blir mycket kallt i ert hus. Få läsa om vår studiecirkel i krisberedskap och hur du själv startar en studiecirkel i detta viktiga ämne. Med mera.
MSB:s krisberedskapsmaterial
På MSB:s hemsida hittar du mycket matnyttigt krisberedskapsmaterial, bland annat skriften ”Sju dagar – öva för att klara en vecka i kris eller krig”. Den är riktad till svenska hushåll och innehåller sju olika övningar, en för varje veckodag. I de första sex övningarna får hushållen testa på att klara sig i olika krissituationer, som att kranvattnet försvinner eller att man inte längre kan använda sina betalkort. Dag sju handlar om reflektion, att fundera över vad man skulle kunna ha gjort annorlunda i de olika kritiska situationerna och vilken ens största utmaning i en framtida kris skulle vara.
Material om krisberedskap på MSB:s hemsida
Foto: Thomas Henriksson/MSB
Missa inte Evas digitala föreläsning om krisberedskap för djurägare
När Beredskapsveckan börjar nu på måndag den 23 september håller Svenska Blå Stjärnans utbildningskonsulent Eva Ladberg en digital föreläsning om krisberedskap för dig som har sällskapsdjur. Passa på att anmäla dig redan nu!
Föreläsningen anordnas av Svenska Blå Stjärnan tillsammans med Studiefrämjandet och håller på mellan klockan 18.30-20.00 på måndag den 23 september. På den berättar Svenska Blå Stjärnans Eva Ladberg om hur du som djurägare blir bättre på att klara en kris. Du får bland annat veta vad du behöver ha hemma till ditt djur om ni behöver klara er igenom sådant som ett långt strömavbrott eller en situation då det inte går att dricka kranvattnet. Du får också lära dig hur du och ditt djur övar er på att klara av en krissituation och vad som kan hända vid olika typer av kriser.
Läs mer och anmäl dig på Studiefrämjandets hemsida
Foto: Niklas Ladberg
Blåtunga tillbaka i Sverige
Virussjukdomen blåtunga, som drabbar idisslare, är tillbaka i Sverige 14 år efter att den utrotades i landet. Idag rapporterar Jordbruksverket att en mjölkko i Uddevalla är smittad.
– Den drabbade besättningen beläggs nu med flyttrestriktioner under en kort period då vi utreder utbrottets omfattning. Restriktionerna innebär att djur inte får flyttas ur besättningen utan Jordbruksverkets tillstånd. Undantag görs för djur som ska till slakt, säger Kristina Mieziewska, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket till Jordbruksverkets hemsida.
Blåtunga är en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare, som kor och får. Sjukdomen sprids nästan alltid via infekterade, blodsugande svidknott.
Ny vaccinationskampanj inte aktuell
Sverige har inte haft blåtunga på 14 år. När sjukdomen kom till vårt land för första gången, i september 2008, fick Svenska Blå Stjärnan en nyckelroll. Under drygt två års tid var hundratals av våra medlemmar ute och vaccinerade och bekämpade sjukdomen på andra sätt. I december 2010 förklarades Sverige fritt från blåtunga den gången. Då hade cirka 1,6 miljoner djur vaccinerats.
Nu är sjukdomen alltså här igen. En större vaccinationskampanj, som den som genomfördes åren 2008-2010, är dock inte aktuell denna gång. Så här skriver Jordbruksverket på sin hemsida:
Då Sverige senast drabbades av blåtunga genomfördes obligatorisk vaccination enligt en EU-gemensam strategi. Detta är inte längre aktuellt, då det inte längre anses möjligt och inte heller kostnadseffektivt att utrota blåtunga. EU:s lagstiftning har också ändrats så att det är frivilligt för länderna att bekämpa sjukdomen och upprätthålla frihet. Baserat på den aktuella situationen kommer sjukdomen därför inte heller att bekämpas nationellt i Sverige.
Frivillig vaccination
Jordbruksverket skriver också, angående vaccination av nötkreatur, får och getter (djur som kan drabbas av blåtunga):
* Frivillig vaccination – djurägaren kontaktar sin veterinär och står själv för kostnaden. Att vaccinera hindrar inte smitta men minskar risken för svåra symptom och dödsfall.
* Djurägaren får själv vaccinera sina egna djur efter kontakt med veterinär.
Läs mer i Jordbruksverkets nyhetsrum
FOTO: JACLOU-DL/Pixabay