Imorgon börjar Riks- och Ungdomsstämman
Nu i helgen är det dags för Svenska Blå Stjärnans Riksstämma och Ungdomsstämma. Platsen är Norrköping när det ska bestämmas hur vår organisation ska jobba de kommande åren, både på ungdoms- och vuxensidan.
Först ut är Ungdomsstämman, som börjar klockan 13 på lördag den 10 maj. Ungdomsstämman är Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbunds (RUF) högsta beslutande organ och på stämman ska bland annat ny styrelse för RUF väljas.
Ungdomsstämman följs sedan av Riksstämman, som är Svenska Blå Stjärnans högsta beslutande organ. Där ska ny centralstyrelse väljas och propositioner och motioner behandlas.
Foto: somorgado/Pixabay
Kampanjen ”Stoppa kvarkan” har dragit igång
Idag drog ”Stoppa kvarkan” igång, en informationskampanj för att bekämpa och sprida kunskap om en stigmatiserad hästsjukdom som i snitt drabbar ett svenskt stall i veckan.
En nyhet i årets ”Stoppa kvarkan”, som håller på den 5–11 maj, är en serie producerad av HästSverige. Den består av fem kortare filmer om ett kvarkautbrott som slog hårt mot ett stall i Dalarna.
– I årets kampanj #stoppakvarkan visar vi vad som hände i ett verkligt kvarkautbrott i vintras, där många hästar insjuknade och den unga hästen Zantoz dog. Vi får höra hästägare, veterinärer och forskare berätta. Det är ett starkt exempel på hur allvarliga konsekvenser kvarka kan ge, och hur vaccination kan användas för att stoppa kvarkan, säger Lisa Chröisty, verksam på SLU och den som gjort filmerna, till SVA:s hemsida.
Mycket smittsam sjukdom
Kvarka är en mycket smittsam infektionssjukdom som drabbar hästar. I lindrig form liknar symptomen för kvarka de för en vanlig förkylning. Men aggressiv kvarka kan ge svåra komplikationer och i värsta fall leda till döden. Ett kvarkautbrott får stora konsekvenser – drabbade ridskolor och stall kan tvingas stänga ner sin verksamhet i veckor, ibland månader.
”Stoppa kvarken” hade premiär i Sverige år 2021 och har som huvudsyfte att öka kunskapen om kvarka och få fler att skydda sina hästar mot sjukdomen. Bakom kampanjen står Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och HästSverige, med stöd från ett stort antal häst- och veterinärorganisationer.
– Allt fler stall har idag isoleringsmöjligheter och bättre rutiner för att hantera sjukdomsutbrott. Men pusselbiten som saknas för att verkligen skydda hästar som träffar hästar från andra stall är att vaccinera dem mot kvarka. Med den ökade förståelsen för konsekvenserna hoppas vi att fler väljer vaccination, säger Gittan Gröndahl, tillförordnad statsveterinär på SVA, till SVA:s hemsida.
Kampanjsida för ”Stoppa kvarkan”’
Läs om kvarka på SVA:s hemsida
Foto: Alexas_Fotos/Pixabay
Valborg – en fruktad dag för många djur
Man brukar säga att valborgsmässoafton är årets farligaste dag för Sveriges igelkottar, men många andra djur riskerar att brinna inne när vårens ankomst firas. Tänk på det här för att göra den 30 april säkrare för dem.
Igelkottar, fåglar, harar, katter, möss och ormar. Det är exempel på djur som kan bygga bon i majbrasor och som riskerar att brinna inne av lågorna runt om i Sverige den 30 april.
Några tips
Hur ska man då göra för att inte djurliv går till spillo i majbrasornas lågor? Här kommer några tips:
– Gör i ordning majbrasan så sent som möjligt för att minska risken för att djur bosätter sig i den.
– Undersök och flytta rishögen en bit bort samma dag som den tänds på. Är majbrasan stor och svår att flytta kan du använda dig av en lång planka med vars hjälp du kan häva upp brasan för att undersöka den närmare. Att bara skaka på pinnar och kvistar ger sällan något – djuren flyttar sig visserligen, men de flesta lämnar troligen inte rishögen.
– Sprid information till andra om hur man undviker att elda upp igelkottar och andra djur – och rädda liv. Tipsa också de som arrangerar valborgsfirande på offentliga platser med stora majbrasor att de bygger staket runt om bålet för att undvika att djur söker sig dit. Eller föreslå att de placerar brasan på en flotte i vattnet.
Foto: Alexas_Fotos/Pixabay
Så ger du ditt djur en skön och säker påsk
Choklad, pynt och fet och salt mat. Sådant som hör påsken till för oss människor, men som för hundar och katter i värsta fall kan vara livsfarligt. Vi berättar om farorna du behöver ha koll på för att ge ditt djur en riktigt skön påsk, utan illamående och veterinärbesök.
På lördag är det påskafton – ha koll på det här för att vårens stora högtid ska bli lika trevlig för ditt djur som för dig själv:
Pynta, men håll uppsikt
Påskris, prydnadsägg, hemmagjorda små kycklingar med mera. Det är några exempel på pynt som hör påsken till. Men snören, ståltrådar, fjädrar med mera är inget man vill att leksugna katter och hundar ska få ner i magen. Vill det sig illa kan det nersvalda påskpyntet inte komma ut den normala vägen – i så fall måste hunden eller katten opereras för att lösa problemet.
Skippa inte pyntet, men ha koll på vad ditt djur gör med det.
Påskmaten sällan något för husdjur
Det brukar ofta sägas att påskmaten är lättare än julmaten, men det är fortfarande knappast en diet för den som vill gå ner i vikt. Och under påsken går en del igen från julbordet. Janssons frestelse och västerbottenostpaj är två populära rätter vid båda högtiderna – fet och salt mat som inte är något för djurmagar. Husdjur som får i sig fet och salt mat kan bland annat få kräkningar, diarré, inflammation i bukspottskörteln och saltförgiftning.
Lök, både rå och tillagad, är inte heller att rekommendera för hunden eller katten. Den innehåller allicin, som kan skada husdjurs inre organ, till exempel levern.
Har du gäster, tala om för dem att inte bjuda din hund eller katt på godsakerna på påsktallrikarna.
Ge alltså inte ditt djur rester av människopåskmaten, utan låt det fira med något annat gott. En hund kan till exempel få ett smaskigt tuggben eller lite hundgodis.
Choklad, nej tack
Undersökningar visar att genomsnittssvensken äter ungefär 1,5 kilo godis under påskveckan – det är ungefär fem gånger så mycket som under en vanlig vecka.
Choklad i alla möjliga former är populärt att stoppa i påskäggen. Men att få i sig choklad kan vara farligt för både hundar och katter, särskilt mörk som har en hög kakaohalt. Katter är dock sällan intresserade av sötsaker.
Choklad innehåller ämnet teobromin – som är giftigt för hundar och katter – och vill det sig illa är livet i fara för ett djur som fått det i sig. En hund som ätit choklad kan få symptom som att den kräks, dräglar, skakar, behöver kissa ovanligt ofta och får hjärtklappning. Tecknen på chokladförgiftning kan komma efter några timmar, men det kan också dröja i upp till ett dygn innan de visar sig.
Hur mycket som behövs för att din hund eller katt ska råka illa ut beror på vilken typ av choklad det handlar om – mörk är alltså klart farligare än ljus – och hur stort djuret är. En hund som väger tio kilo kan till exempel få i sig upp till 40 gram mörk choklad utan större risk. För ljus choklad ligger den siffran på cirka 100 gram. Men en tumregel är att hålla ditt husdjur borta från choklad helt och hållet.
Precis som med påskmaten är det viktigt att du säger till dina gäster att de absolut inte får bjuda hunden eller katten på choklad. Kontakta veterinär om du misstänker att ditt djur fått i sig farliga mängder.
Påskliljor kan vara dödliga
Eftersom de första trumpetnarcisserna vanligtvis slår ut i april i Sverige är det naturligt att de allra flesta på våra nordliga breddgrader känner växten under namnet påsklilja. Den är vacker med gul blomma, men en hund eller katt som äter av den kan få njursvikt eller i värsta fall dö. Löken är den farligaste delen att få i sig, men hela växten är giftig. Uppsök veterinär direkt om ditt djur tuggat i sig påsklilja.
Det är långt ifrån bara påskliljor i vår vilda flora eller bland våra krukväxter som kan orsaka skada på hundar och katter som äter dem: liljor överhuvudtaget, snödroppar och fredskalla är några exempel.
Ställ skadliga krukväxter utom räckhåll för katten eller hunden. Och var uppmärksam på växter i det vilda.
Annat att se upp med
Det är troligt att mycket som inte är direkt förknippat med själva högtiden också äts under påsken, och en del av det är inte bra för hundar och katter. En sådan sak är nötter med skal som lätt kan sväljas hela och fastna i ditt djurs mag- och tarmkanal – ofta är det då nödvändigt med operation. Vill det sig riktigt illa fastnar nöten i matstrupen och då är det risk att djuret kvävs.
Vindruvor och russin är annat som hundar och katter bör hålla sig borta ifrån eftersom de kan få njursvikt, ibland av mycket allvarligt slag, om de äter det. Kontakta veterinär om du vet att ditt djur ätit vindruvor eller russin.
KÄLLOR: Agria Djurförsäkring, Sveland djurförsäkringar
Foto: YamaBSM/Pixabay
Ny undersökning om svenskars motståndskraft och försvarsvilja
Vad beror det på att människors försvarsvilja och motståndskraft kan vara så olika? Det undersöker Försvarshögskolan i en ny rapport.
Omkring 85 procent av Sveriges befolkning är beredda att delta ”i en icke-stridande roll utan fara för livet” (till exempel dela ut livsmedel eller hjälpa till inom sjukvården) om landet hamnar i krig. Men bara lite drygt 40 procent är villiga att ta på sig en stridande roll med fara för livet.
Det visar rapporten ”Vi har det i oss – människors incitament till försvarsvilja och motståndskraft”. Rapporten är gjord av Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan, på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar. Den bygger på enkäter, intervjuer och tidigare forskning.
Stor skillnad mellan könen
Rapporten kommer fram till att ”incitamenten för försvarsvilja och motståndskraft varierar mellan individer beroende på faktorer som ålder, kön, klass, värderingar och intressen”. Det finns till exempel stora skillnader i försvarsviljan mellan män och kvinnor och om man jämför olika åldersgrupper. En slutsats i rapporten är att ökad kunskap om totalförsvaret är en nyckel för att svenskars försvarsvilja och motståndskraft ska stiga. Och det är viktigt att denna kunskap förmedlas till människor kontinuerligt under hela deras liv.
Hemberedskapen måste bli bättre
En bra hemberedskap är mycket viktigt för att man ska klara sig i krigs- och kristider. Samtidigt uppger bara cirka 30 procent av svenskarna att de har tillräcklig hemberedskap för att klara sig i minst en vecka utan samhällets hjälp. För att folks beredskap ska bli bättre måste många hjälpas åt och samhällsgemenskapen stärkas.
– Myndigheters samverkan med civilsamhället, trossamfund och företag är avgörande för att skapa en beredskapskultur och ett gemensamt ansvarstagande. Det överensstämmer också med att totalförsvaret är just en angelägenhet för hela befolkningen, säger Viktoria Asp, senior analytiker på Försvarshögskolan och författare till rapporten, till Försvarshögskolans hemsida.
Läs rapporten på Försvarshögskolans hemsida
Foto: stayerimpact/Pixabay
Vår utbildningsstrateg radiopratar om krisberedskap för djur
Igår intervjuades Svenska Blå Stjärnans uppdrags- och utbildningsstrateg Karolina Lasses i P4 Uppland om krisberedskap för djur. Programledaren och lyssnarna fick bland annat veta mer om hur man evakuerar sitt djur, ser till att det har tillräckligt med mat och vatten och vart man ska ta det när det inte får vara i skyddsrum.
Lyssna på hela intervjun med Karolina här (OBS: intervjun börjar 1:07:45 in i programmet)
Skydda hunden och katten mot vårens faror
Blommor, svaga isar, fästingar och ormar – fyra faror du behöver ha koll på för att din hund eller katt ska få en härlig vår.
Vårblommor
En del blommor som slår ut under våren är giftiga och farliga för hundar och katter. Vissa – som scilla – kan ge illamående, kräkning, diarré och munsveda. Andra, som påsklilja, kan ge njursvikt eller i värsta fall leda till döden. Löken är den farligaste delen att få i sig, men hela växten är giftig. Uppsök veterinär direkt om ditt djur tuggat i sig påsklilja.
Läs mer om farliga växter för hundar på Agrias hemsida
Läs mer om farliga växter för katter på Agrias hemsida
Svaga isar
Varje år drunknar omkring 40 hundar i Sverige. De flesta under vinterhalvåret då svaga isar kan bli en dödsfälla, inte minst i början av våren. Det är därför viktigt att hunden är kopplad då du är nära vatten.
Kan hunden röra sig fritt och är nära ett vattendrag bör den vara tränad så att den direkt kommer till dig när du kallar på den.
Skulle din hund gå igenom isen, spring aldrig efter den – det kan vara förenat med livsfara.
Fästingar
I april börjar högsäsongen för fästingar i Sverige. Som hundägare är det viktigt att du har bra koll på fästingmedel och hur du plockar bort den blodsugande parasiten på bästa sätt.
Både djur och människor kan smittas av fästingburna sjukdomar. På sin hemsida ger Distriktsveterinärerna bland annat dessa tips för hur du skyddar hundar och katter mot fästingar:
– Kamma eller titta igenom pälsen på din hund eller katt varje dag.
– Plocka bort fästingar som kryper i pälsen eller satt sig fast så fort som möjligt.
– Använd fästingmedel i förebyggande syfte.
I vårt land brukar man säga att fästingsäsongen varar mellan mars och november, dock kan fästingar också vara aktiva under vintermånaderna.
Ormar
På våren vaknar ormar till liv efter sin vinterdvala och varje år blir uppskattningsvis ett par tusen hundar bitna av huggormar i Sverige. Många katter råkar ut för samma sak. Vill det sig illa är bettet dödligt och ormgiftet kan också bland annat leda till allvarliga lever- och njurskador, hjärtproblem och medvetslöshet. Typiska tecken på att din hund eller katt blivit huggormsbiten är att den har mycket ont och att den kroppsdel som blivit angripen kraftigt svullnar upp.
Har ditt djur blivit huggormsbitet eller om du misstänker att det blivit det, se till att det håller sig stilla eftersom giftet sprider sig snabbare i kroppen om det rör sig. Flytta djuret genom att lyfta och bära det om det är möjligt. En huggormsbiten hund eller katt ska undersökas av veterinär så fort som möjligt.
Läs mer om ormbett på hund på Agrias hemsida
Läs mer om ormbett på katt på Agrias hemsida
Foto: salofoto/Pixabay
Svenska Blå Stjärnan i fokus på Armémuseum
På internationella kvinnodagen den 8 mars anordnar Armémuseum ett samtal med temat ”Djur i krig och försvarsfrivilliga kvinnoföreningar”, ett samtal som kretsar kring Svenska Blå Stjärnans arbete.
Medverkar i evenemanget gör Martina Berggren, Försvarshögskolan, som fördjupat sig speciellt i frågan om djur i krig. Samt Fia Cottrell-Sundevall, Stockholms universitet, som fördjupat sig i frågor om kvinnor i de militära frivilligorganisationerna.
Sedan 1917 har Svenska Blå Stjärnan varit en del av samhällets beredskap. Organisationen bildades med syftet att organisera sjukvårdsberedskap för de djur som kunde komma att drabbas av skador under krig. Man utbildade ”stjärnsystrar” till hästsjukvårdare för armén och kreatursvårdare som kunde avlösa ordinarie ladugårdspersonal vid till exempel mobilisering.
Nu är utbildningsåret 2025 igång!
Nu har årets första uppdragsutbildning gått av stapeln! Ett fantastiskt gäng gick utbildningen Risk & Säkerhet på Räddningsskolan Rosersberg i Stockholm, ett av Sveriges största övningsområden.
Utbildningen är det första steget för medlemmar som vill rycka ut och hjälpa djur vid kriser och andra svåra händelser. Genom upplevelsebaserad undervisning och mycket praktiska övningar fick deltagarna kunskap i hur man bör agera vid en olycka eller brand och hur man kan rädda liv med hjälp av HLR och en hjärtstartare.
Är du nyfiken på våra uppdragsutbildningar och känner att du vill bli en viktig resurs för samhället när djur drabbas av kris? Då ska du kika in på vår hemsida under Utbilda dig.
Foto: Karolina Lasses
Ingen ökad risk för mul- och klövsjuka i Sverige
Den 10 januari upptäcktes det första fallet av mul- och klövsjuka i Tyskland på nästan 40 år. Trots det bedömer Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att risken för att den smittsamma sjukdomen kommit till Sverige inte har ökat. Men bedömningen bygger på den information som finns nu och kan förändras.
För några veckor sedan upptäcktes det första fallet av mul- och klövsjuka i Tyskland sedan 1988. Tre vattenbufflar på en gård strax utanför Berlin dog av smittan. De återstående elva bufflarna i besättningen avlivades liksom djur i besättningar på närliggande gårdar.
SVA har nu gjort en så kallad snabb riskvärdering för att bedöma hur stor risken är att mul- och klövsjuka spridits från Tyskland till Sverige.
– Det har under relevant tidsperiod inte förekommit några importer av levande klövdjur från Tyskland. Importer av sperma från nötkreatur för insemination har skett, men inte från den drabbade regionen. Sammantaget innebär det aktuella utbrottet och de kontakter som har varit med området i nuläget inte en påverkan av den totala risken för introduktion av mul- och klövsjuka till Sverige. Men om situationen i Tyskland ändras så ändras också risken och SVA följer läget noga, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, till SVA:s hemsida.
Oklar varifrån smittan kommer
I dagsläget har mul- och klövsjukan bara hittats i en djurbesättning i Tyskland. Det är oklart hur smittan kommit till gården strax utanför Berlin.
Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam sjukdom som drabbar klövdjur. Den ger feber och smärtsamma blåsor i munnen, på spenar och på klövar. Dessutom kan stora utbrott av sjukdomen få långtgående ekonomiska konsekvenser på grund av exempelvis exportrestriktioner och höga bekämpningskostnader.
Foto: nguyenthienlong/Pixabay