Krisberedskap för dig och dina djur

Ny studiecirkel om beredskapsodling

Att kunna producera en del av sin egen mat – särskilt i tider av kris – kan vara avgörande. Och skillnaden mellan att odla för nöje och att odla för överlevnad är stor. Det krävs planering, kunskap och samarbete för att maten du odlar ska ge tillräckligt med energi (kalorier), inte bara näring. Att odla tillsammans – i familjen, med grannar eller i en studiecirkel – är ofta både mer praktiskt, roligare och tryggare än att försöka klara allt på egen hand. I en kris är gemenskap och samarbete minst lika viktigt som kunskap och odlingsyta.

Studiecirkeln Beredskapsodling bygger på träffar med olika teman. Materialet är framtaget i samarbete med Studiefrämjandet och till studieplanen följer fem faktablad med fördjupad information.

Upplägg på träffarna: Studieplan

Träff 1: Beredskap – starkare tillsammans

Det finns många samhällsfunktioner som utmanas under kriser, och samarbete med personer i din fysiska närhet kan bli en förutsättning och kanske avgörande. Inte heller i matförsörjningen är det lätt att klara sig ensam. Därför ska vi tillsammans vid detta första tillfälle identifiera vilka behov vi kan ha, och hur vi tillsammans kan möta dem.

Faktablad 1

Träff 2: Planera för matberedskap

Under denna träff pratar vi om alla goda, intressanta och roliga växter som finns att odla. Vilka ska man välja? Det finns några saker att förhålla sig till – de ska vara lättodlade, de ska vara lätta att lagra och de ska vara goda.

Faktablad 2

Träff 3: Komma igång med odling

Nu har vi kommit fram till vad vi ska odla. Men hur odlar vi? Vad behöver vi för att kunna odla och hur kan vi skaffa det? Vid denna träff diskuterar vi våra olika förutsättningar och möjligheter till odling.

Faktablad 3

Träff 4: Konservering och förvaring

Nu har vi kommit fram till vad vi ska odla och hur vi ska odla. Medan några grödor konsumeras direkt från jorden, behöver och kan, andra sparas. Just att kunna förvara är en viktig del i beredskap. Vanliga metoder är torkning, inläggning, syrning och frysning. Men kanske finns det andra förvaringssätt för dina grödor?

Faktablad 4

Träff 5: Cirkulärt tänk – kompost, vatten, fröodling

Vi har diskuterat vad och hur vi ska odla samt hur vi förvarar skörden. För att kunna få en större skörd, och välmående förutsättningar, behöver vi också lägga kraft på jorden vi brukar. För att inte utarma jorden behöver vi gödsla även själva jorden. Vi behöver också kunna vattna och säkra nästa års skörd.

Faktablad 5

Träff 6: Självförsörjning i praktiken

Nu har gruppen en övergripande tanke kring beredskapsodling och vad som kan komma att behövas och krävas. Det finns många möjligheter till fördjupning. Hur vill ni ta vidare det ni lärt er? Det diskuterar ni vid denna sjätte träff.

Foto: Pixabay/Ulleo

OBS! Sidan nedan är under uppbyggnad 220922

Köttguiden bidrar till kloka val

Kött bidrar med viktiga näringsämnen och ingår i många av våra traditionsenliga rätter. Kött är dock ett livsmedel som påverkar vårt klimat och står för cirka hälften av växthusgaserna från det vi äter. Under de senaste tjugo åren har konsumtionen av kött ökat med femtio procent i Sverige. Om klimat- och hälsomålen ska nås behöver köttkonsumtionen minska.

Genom att minska köttkonsumtionen, välja svenskproducerat  och inte slänga mat i onödan gör du en stor gärning.

Läs och ladda ner Köttguiden här! >>>

Konsumentguide – matens ursprung inte alltid givet

Att välja svenskt kött är inte så svårt när ursprungsland kan läsas på förpackningen. Men hur väljer man bland färdigrätterna i frysdisken eller när man ska ut och äta på restaurang?

I Sverige har vi relativt bra djurskyddslagar och de kontrolleras bättre här än i många andra länder. Att köpa kött från svenska djur är bra ur djurskyddssynpunkt, men det bidrar också till att svenskt lantbruk lever vidare och att våra marker hålls öppna med betande djur. För att kunna göra medvetna val krävs att man vet vad man väljer. I köttdisken går det oftast att titta på märkningen på förpackningen, men i många andra fall är det svårt att få tillräcklig information om varifrån köttet kommer. En tumregel är att man får det man betalar för. Ju billigare kött, desto lägre produktionskostnad. Djurskydd kostar helt enkelt!

Hur ser det då ut på våra svenska restauranger och livsmedelsföretag? Varifrån kommer köttet och vilka krav ställs på leverantörerna när det gäller djurskydd, antibiotikaanvändning och bedövning före slakt?

Läs och ladda ner Konsumentguiden! >>>

Om svensk ost

Du ska välja svensk ost om du vill stötta den svenska mjölkproduktionen och om du vill bevara Sveriges öppna landskap med betande djur. Ursprungsmärkning av ost gör medvetna val lättare. Säkrast är det att välja Grevé, Prästost och Herrgård, som alltid görs på svensk mjölkråvara från betande kor.

Visste du att det går åt 10 liter mjölk till ett kilo ost, så det har stor betydelse för våra livsmedelsproducerande bönder om vi kan öka konsumtionen av svensk ost.

Läs hela artikeln här! >>>