Ny djurskyddslag den 1 april 2019

I mitten av juni 2018 beslutade riksdagen att anta en helt ny, uppdaterad och moderniserad djurskyddslag. Den trädde i kraft den 1 april 2019 och ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd.

I lagen förtydligas att djur ska ha möjlighet att utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. Andra viktiga nyheter är ett uttryckligt krav på kompetens för alla som tar hand om djur, ett förbud mot att överge djur och ett stärkt skydd för djur som tävlar och deltar i prov.

– Vi vill behålla vår höga nivå på djurhälsa och djurvälfärd samtidigt som vi värnar om djurhållarnas möjligheter att växa och starta nya verksamheter, sa dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i samband med att lagen klubbades.

Respekt för djur

Den nya lagen bygger i huvudsak på Djurskyddsutredningens förslag (SOU 2011:75). De grundläggande lagreglerna kompletteras av ytterligare bestämmelser i djurskyddsförordningen och i myndighetsföreskrifter.

Lagen inleds med en ny bestämmelse som ska säkerställa ett gott djurskydd och respekt för djur. I den nya lagen ställs även krav på att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och så att deras välfärd tryggas, liksom ett krav på att beteendestörningar ska förebyggas. Trots detta vill regeringen inte skärpa reglerna för minkuppfödning, där vi fortfarande ser återkommande problem med beteendestörningar. Här kan man misstänka att en eftergift mot minknäringen gjorts.

Det införs ett uttryckligt förbud mot att överge djur av tamdjursarter. Det klargörs också att övergivna och förvildade katter omfattas av djurskyddslagen. Lagen tydliggör att samhället har ett ansvar för att ingripa till skydd för katter utan ägare. Om man inte kan hitta en person som är ansvarig för katten har länsstyrelserna en skyldighet att ingripa, eftersom katter som överges eller föds i det vilda har en mycket dålig djurvälfärd.

Regeringen ansåg däremot tyvärr inte att det fanns tillräckligt underlag för ett krav på märkning och registrering av katter. Man beslutade att, ytterligare en gång, utreda frågan.

Stärkt skydd vid tävlingar

I den nya lagen införs flera åtgärder för att stärka skyddet för djur i samband med träning och tävling. Det handlar bland annat om ett förbud mot lidande vid träning inför och deltagande i prov med djur, och ett skärpt förbud mot dopning. Det nuvarande förbudet mot att aga och överanstränga djur kompletteras med ett förbud mot att tillfoga djur skada och mot att använda utrustning som kan orsaka djuret lidande eller skada. Dessvärre medger även den uppdaterade lagen att man får använda levande grävlingar vid så kallade grytanlagsprov. I dessa hetsas grythundar mot en grävling som är instängd i ett konstgjort gryt, för att träna hundarna. Såväl grävlingen som hundarna stressas och kan skada varandra, varför många hoppades att denna träningsform skulle förbjudas.

Bättre gick det för cirkusdjuren. Djurskyddsutredningen bedömde att det saknas praktiska förutsättningar för att hålla elefanter och sjölejon på cirkus på ett sätt som tillåter djuren att bete sig naturligt. Regeringen utvidgade därför förbudet mot vissa djur på cirkus med dessa arter redan den 1 januari 2019, genom en ändring i djurskyddsförordningen.

Slutligen blir det med den nya lagen möjligt för bland annat personal inom hälsovård, sjukvård och socialtjänst att bryta sekretessen och anmäla allvarliga djurskyddsproblem till kontrollmyndigheter (lex Maja). Detta är viktigt för att kunna hjälpa djur som far illa i sina hem.

Vissa förslag i Djurskyddsutredningen hamnade som framgått inte i lagtexten. Det finns därför anledning att fortsätta jobba för exempelvis obligatorisk märkning av katter, bättre förhållanden för minkar och stopp för grytanlagsprov med grävling.

Källa: Svenska Djurskyddsföreningen