Om krisen kommer – så ser du till att din häst har tillräckligt med foder och vatten
2022-10-01
Under torkan sommaren 2018 förstördes många grödor av det extrema vädret och foderbristen var stor. Vi har pratat med Cecilia Müller, docent på Sveriges lantbruksuniversitet, om hur svenska hästägare ska tänka för att deras djur ska ha tillräckligt med foder och vatten om något liknande händer igen.
Foto: Zahaoha_/Pexels
Att ha tillräckligt med foder och vatten är en nödvändighet för att våra husdjur ska klara en kris – men vad behöver landets hästägare göra för att se till att den biten fungerar när läget är kritiskt?
– Ser man på torrsommaren 2018 så klarade sig Sveriges hästar ganska bra, säger Cecilia Müller, docent i fodervetenskap på Institutionen för husdjurens utfodring och vård på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– När torkan gjorde att det fanns en begränsad mängd vallfoder, lade man till annat i foderstaten för att dryga ut den. Bland annat lusern (ett kompletterande grovfoder som innehåller mycket fibrer och protein), som även om det är pelleterat foder kan utgöra en ganska stor del av den dagliga grovfodergivan för hästar. Man använde också sådant som vass, sly och halm för att dryga ut foderstaten.
Det är viktigt att ta reda på hur mycket foder ens häst behöver, av flera skäl.
– Väldigt många hästar i vår del av världen har överhull eller är till och med feta. Det betyder att de får för mycket foder eller för näringsrikt foder vilket kan leda till sjukdom, och det innebär också onödigt höga kostnader för utfodringen. En väldigt bra åtgärd för både hästhälsan och för att få foderresurserna att räcka till är att inte överutfodra hästen med mer foder än den verkligen behöver, säger Cecilia Müller.
Varning för stor kraftfodergiva
Det finns sådant man ska se upp med när man ska utfodra sina hästar vid en kris. En sådan är för stor användning av kraftfoder.
– När man inte har så mycket vallfoder som man skulle vilja ha, eller grovfoder över lag, kan en del se det som en enkel lösning att öka andelen kraftfoder i foderstaten. Det kan vara lättare att få tag på kraftfoder i och med att en hel del av det importeras. Men hästar är inte anpassade till att äta kraftfoder och det kan uppstå både beteende- och fodersmältningsproblem hos dem om foderstaten består av en för stor andel av det. Om man tvingas använda kraftfoder måste man läsa innehållsförteckningen – vad består egentligen det här fodret av? Finns det mycket stärkelse och fett i kraftfodret behöver man vara försiktig med hur mycket av det man använder i foderstaten, för att inte öka risken för sjukdom hos sina hästar, säger Cecilia Müller.
Alternativa vattenkällor
Att säga att vatten är livsviktigt är närmast ett understatement. En häst i vila dricker ungefär fem liter vatten per 100 kilo kroppsvikt varje dygn. Sinar ens brunn är det viktigt att i förväg ha kollat upp vilka alternativa vattenkällor som finns i området.
– Har man tillgång till ett vattendrag av något slag kan man testa vattenkvalitén och se hur tjänligt det är som dricksvatten. I de flesta fall kan hästar mycket väl dricka ur både åar och sjöar. Sedan finns det ju vattenreningsprodukter som man använder för människor – de går bra att använda till hästar också, säger Cecilia Müller.
– Det är också bra att fundera över hur man kan spara på vattnet. Jag tänker här till exempel på användning av vatten till ridhus och ridbanor – många gånger används dricksvatten till det idag och det kanske inte är en särskilt bra lösning om vattnet är en bristvara.
Enligt djurskyddslagen ska hästar kunna dricka sig otörstiga minst två gånger per dygn och hästhållare är skyldiga att se till att hästarna har tillräckligt med vatten, även i en kris. Att ha tillgång till dunkar med dricksvatten är klassisk krisberedskap – också för hästar.
Samarbete och planering
I Sverige finns omkring 360 00 hästar – med det är vårt land ett av de hästtätaste i Europa. Men de flesta svenska hästgårdar är små och i medeltal har man strax under fem hästar per gård.
– Det betyder att de flesta inte har jättestora egna resurser, men om man kan samarbeta med andra kan det finnas helt andra möjligheter, säger Cecilia Müller.
Hon trycker på vikten av planering för att vara förberedd för en kris på bästa sätt. Att man funderar över hur läget är idag och vad man behöver ta tag i och förbättra.
– En del kanske upplever det som en kris när man inte längre kan skaffa foder från den man brukar köpa foder från. Men det kanske inte är en kris, det kanske bara är att vända sig till någon annan? Därför är det smart att göra något så enkelt som en kontaktlista över vilka foderproducenter och markägare som finns på rimligt avstånd. Och att man har pratat med dem i förväg, så att man vet vilka möjligheter som finns att få hjälp av dem redan innan det krisar.
Läs mer:
Minska kostnaderna och få vallfodret att räcka till i hästens foderstat (SLU:s hemsida)
Högre kostnader väntar hästnäringen (HästSveriges hemsida)
Hästens behov av vatten (HästSveriges hemsida)
Dricksvatten till djur (SVA:s hemsida)